Att lyssna på kroppen utan ångest - Stress PT
18786
post-template-default,single,single-post,postid-18786,single-format-standard,woocommerce-no-js,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,columns-3,qode-theme-ver-13.1.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.5,vc_responsive

Att lyssna på kroppen utan ångest

Jag har alltid varit inställd på att det är väldigt vanligt att må dåligt som gravid. Jag har varit riktigt inställd på det, men jag har ändå inte riktigt förstått. Eftersom jag redan normalt sätt har hormonstörningar som påverkar mitt mående så har jag vetat om att det med stor sannolikhet skulle påverka mig en hel del att vara gravid. Men jag förstod ändå inte riktigt, på riktigt. Tills nu.

Det jag missat att tänka på är hur mycket mående skulle påverka resten av mitt liv. Jag har ändå extremt tur som jobbar och studerar hemifrån. Men när det rör om i huvudet, illamåendet tar över, och kroppen gör ont så är det inte lätt att koncentrera sig eller ens ha energi till saker. Så malls sakerna på i bakhuvudet medan man vilar. Det tar energi ändå - även fast jag inte gör något, eftersom jag så gärna vill jobba eller plugga egentligen. Känns det igen? Man skippar att göra något som egentligen är viktigt för att man inte orkar/kan och så går det nästan lika mycket energi till att ha ångest över att man inte gör det. Så onödigt!

Dessa ångesttankar förstör bara ens mående mer. Kroppen säger till mig att vila och samla energi, och genom att må dåligt över det så sviker jag på något sätt mig själv. Det spelar ingen roll om man är gravid, är sjuk, skadad, har ont, är trött, osv. När kroppen ber en att vila, säger ifrån eller bara känns orklös så är det dags att vila. Och det är OKEJ!

Det är så vanligt att vi tänker "men alla andra klarar det..." eller något liknande. Men det är inte alls säkert. Det vi ser kanske är en fasad, och om vi fortsätter hålla upp fasader så går allting runt i cirklar, vi blir fasader inför andra och ingenting förbättras. Samtidigt som vi sviker oss själva på ett sätt.

Kanske blev ett lite flummigt inlägg. Detta inlägg är lika mycket för min skull som för er. Kände att jag behövde skriva en pepp som också gav mig pepp. Vi måste alla sluta ha skuldkänslor när vi lyssnar på våra kroppar! När vi lyssnar på oss själva!

Det är så ofta vi inte lyssnar på våra kroppar. När den är hungrig, när den är mätt, när den vill röra sig, när den vill vara still, när den mår dåligt, när den behöver vila, osv. Det är dags att ta några djupa andetag och lyssna.

2 Comments
  • Sarah
    Posted at 21:16h, 08 augusti Svara

    Så väldigt väldigt sant! Något jag jobbar med varje dag att komma ihåg! Vi måste ta hand om oss själva och lyssna på kroppen.

    • Jonnah
      Posted at 11:10h, 09 augusti Svara

      Jaa! =) Det är jättesvårt, men så bra att påminna oss själva (och varandra) och därmed lyssna så ofta det går! <3

Post A Comment

s2Member®