Stress PT
599
blog,paged,paged-6,woocommerce-no-js,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,columns-3,qode-theme-ver-13.1.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.5,vc_responsive

Ska jag vara brutalt ärlig så blev den första tanken när jag såg denna rubrik att få vara värdinna, för att få stå i centrum. Jag är väl inte ensam om att gilla det? 😉

Den perfekta middagen skulle vara hemma hos mig, så att vi inte blir störda av andra + hög mysfaktor. Det skulle vara plats för ca 6-8 pers totalt. Jag vill att alla ska kunna prata med alla, därför sitter vi vid ett runt bord. I bakgrunden har vi lugn musik spelandes i precis lagom ljudnivå. Kanske en hel del Ed Sheeran låtar som skapar en harmonisk sinnesstämning. Runt om i lägenheten är det tända ljus. Hade jag haft en trädgård så hade allt detta skett utomhus i trädgården!

Alla gäster ska ha tagit med sig en historia (egen, annans, eller påhittad) som de själva känner är inspirerade och/eller motiverande. Sedan turas vi om under kvällen och berättar våra historier. Dessa är inplanerade mellan måltiderna (fördrink, förrätt, huvudrätt, efterrätt).

En kväll fylld av skratt och energi! Jag vill att man ska komma hem från middagen och känna att batteriet är helt laddat. Att det verkligen hänger efter tills de vaknar dagen efter och startar sin dag. En kväll som ökar inspiration, motivation och kreativitet.

Bild lånad av: flowerwildevents.blogspot.com

*Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.


Shit. Jag har verkligen skit svårt att se saker som misslyckanden. När jag tänker på misslyckanden så tänker jag på saker jag ångrar. Och jag kan just nu inte komma på något jag ångrar.

Det första jag kom att tänka på som blev lite fel var att jag pluggade till gymnasielärare i 3 fulla terminer och sedan insåg att det inte alls var något jag ville arbeta med. Nackdel: Har massa extra CSN-skulder. Fördel: Jag fick plugga svenska, engelska och pedagogik på högskolenivå, och jag har haft stor användning av alla tre ämnen sedan dess i mitt liv! Plus att jag hade väldigt roligt under dessa tre terminer och fick lära känna massa nya människor då varje ämne innehöll flera småämnen med olika kursdeltagare.

Jag tror man kan välja hur man vill se på sina felsteg i livet (tycker inte om ordet misslyckande!). Allt jag har gjort har ju lett mig dit jag är idag, och det känns ju riktigt bra just nu. Även tidigare kärleksrelationer som sedan inte gått något bra alls har ju lett mig hit, och lärt mig massor om mig själv. Att bli utmattad av stress har ju definitivt lett mig hit =) Annars hade jag ju troligen inte startat StressPT!?

Utan mina felsteg hade jag inte varit så som jag är nu. Visst, jag har ingen aning om det är bra eller dåligt, eftersom jag inte vet hur mitt liv hade sett ut annars. Men så länge jag tar steg som JAG vill ta, alltså att det är mitt val, så är det inte ett misslyckande. Då har jag ju följt mitt inre och jag litar alltid full ut på att mitt inre leder mig på rätt väg. Då går det inte att misslyckas! - Även om det ibland blir fel 😉

*Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.

 


Min största dröm just nu är att helt och hållet driva mitt egna företag på heltid. Jag vill bygga upp StressPT större och ha fler coacher inom flera ämnen (målsättning, självkänsla, självförtroende, motivation, osv.) som också dem kan hjälpa till med stresshantering. Alla klickar inte alltid med alla, därför är det bra att kunna erbjuda olika sorts coacher med olika sorts inriktningar.

Jag tror stenhårt på att hjälpa människor online, då det underlättar för många i att inte behöva ta sig någonstans fysiskt, inte behöva hålla en viss tid, inte känna press på att se ut eller bete sig på ett speciellt sätt (man kan ju t.o.m vara anonym!) och även vara var som helst i världen och ändå få hjälp! Jag vet själv att det tar massor av energi att behöva träffa en främmande människa fysiskt när man mår dåligt. Genom att köra online så sparar man in lite energi där.

Min dröm är att StressPT's sida ska vara ett community där alla ska kunna få coachinghjälp, kunna se föreläsningar, gå onlinekurser i flera ämnen som berör mental träning och att alla medlemmar ska kunna dela med sig till varandra om sina tips och tricks de använder sig av för att underlätta i sin vardag.

Jag vet att jag kommer nå dit, men det tar tid att bygga upp. Men det är riktigt kul!

Mitt huvudmål är att hjälpa så många människor som möjligt inom mental träning, så att de själva kan hjälpa människorna i sin egen omgivning. På så sätt kan vi tillsammans göra vårt samhälle mindre stressat och mer välmående. Tillsammans kan vi arbeta för att få bort denna nya folkhälsosjukdom!

DET är min dröm =)


Jag har väldigt svårt att komma ihåg minnen från innan jag var 20, om inte någon annan berättar om minnet först. Men efter att ha funderat någon timme nu så minns jag svagt ett fint minne jag tänkte dela med mig av.

När jag och min närmsta vän var små, typ någonstans mellan 10-12 år, så hittade vi på en egen Gud. Vi döpte denne "Gud" till Tjobe. Tjobe fanns i allt. I vattnet, i träden, i buskarna, i blommorna, i marken, i vinden. Allt. Vi hade ett ställe långt ut i skogen där det fanns en rinnande bäck. Där kunde vi tala med Tjobe. Allt var alltid så harmoniskt där och vi tände rökelser och bara njöt av att vara. Vår tro var att så länge vi trodde att något skulle hända så hjälpte Tjobe oss. Så vi körde Lagen om Attraktion redan då 😉

Jag tror att vi var inne i en period där vi behövde något större än oss att tro på. Vi hade innan varit inne på den kristna Guden. Och senare läste vi böcker om Wicca. Hade magiska krafter, spådde tarotkort och tände ofta rökelser.

När jag tänker tillbaka på detta minne så inser jag att jag alltid varit sån. En som behöver något större för att känna någon form av sammanhang. Även om det är magi, meditation, en Gud eller hur fantastiskt vår egna hjärna fungerar. Bara att sitta och tänka på huuuur i h*lvete vi får bild på tvn gör att jag tror på magi. Hur flera (kanske massor!) av människor deltagit i att få fram smöret som står på köksbordet gör ju att allt känns större än smöret. Helheten.

Lagen om Attraktion tror jag starkt på fortfarande. Men det lär vi prata mer om i ett annat inlägg =)

*Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.


För att komma igång mer med mitt bloggande på denna sida så tänkte jag kicka igång allt genom att delta i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender där man publicerar ett inlägg om dagen efter en speciell rubrik. Denna rubrik får man fritt tolka och skapa ett inlägg efter. Hoppas ni kommer gilla det. Jag har bestämt mig för att blanda in lite privat här i bloggen för att få det att rulla mer.

Jag fick många dubbla känslor när jag upprepade orden "mitt perfekta liv" högt för mig själv. Jag är som många andra en prestationsmänniska. Jag älskar mindfulness och att hela tiden arbeta mentalt med att vara här och nu, men även jag har svårt att stanna upp och njuta av hur mitt liv ser ut nu. Hur bra jag faktiskt har det. För jag har det rätt bra. Rätt fantastisk dessutom. Men ibland glömmer jag att uppskatta det. Jag är bra på att uppskatta människor omkring mig. Jag är otroligt tacksam för människorna jag har i min närhet. Jag är också bra på att visa mig själv tacksamhet. Jag gör saker för mig själv hela tiden. Jag vet, från egen erfarenhet av utmattning, hur viktigt det är att vara självisk ibland för att få en bättre stresshanteringsgrund.

Men jag glömmer ibland bort att uppskatta allt i sin helhet. Som ett helt liv. Mitt liv. Det är inte perfekt. Det är som mig. Det är ju jag? Det är precis vad jag vill ha just nu. Men det har tagit lååång tid att komma till den punkten. Jag vet att jag resten av mitt liv måste påminna mig själv om att stanna upp, träna mindfulness, meditera, träna mentalt, fortsätta med stresshanteringsplaner, osv. Det finns ingen quick-fix till det. Men så länge vi påminner oss själva om hur OTROLIGT BRA allt känns när man faktiskt har mental träning i sitt liv, desto mer och oftare kommer vi att må bra. Sen är det ju en stor bonus för mig att jag älskar allt som har med mental träning att göra 😉 Eget arbete, hobby och arbete allt i ett!

I mina ögon så betyder ordet perfekt att allt jag vill ha är just nu. Jag kommer aldrig känna att livet är perfekt. Jag vill inte det heller. Jag gillar att ha saker att se fram emot. Jag gillar att jobba mot mål. Men jag njuter av resan dit. Jag njuter inte alla 86400 sekunder om dagen till målen. Men så fort jag påminner mig själv så njuter jag. Och det är det som gör det värt det!

Vad betyder "Mitt perfekta liv!" för dig? Dela gärna med dig och länka till din blogg. Om du inte har egen blogg så skriv gärna en kommentar här under med hur du tänker 🙂

 

*Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.


s2Member®